Inte ett, utan två

Två (!) paket väntade på mig på posten idag, båda från USA.

Det första innehåll Blowpops (nummer ett då det kommer till godis som inte är choklad) och Halloween-godis (som ser underligt ut men smakar som Omar) från min älskade familj i Ohio.


Det följande innehåll en hög med kläder från Victoria's secret. Fastän jag vet hur dyrt det blir med tull och shipping kan jag inte slita mig från deras webshop.


Det är super med nya kläder, så att jag har något att ta på mig till Bloggträffen i Vasa imorgon.

Vasa

På torsdagen åker jag upp till Vasa för att göra Österbotten osäkert. På fredag eftermiddag kommer jag hem igen, så det är endast en snabbvisit.

Resan går i arbetets tecken, men jag tror att jag kommer att ha lite fritid på torsdag eftermiddag/kväll. Min fundering är då den, vad skall jag hitta på? Jag har besökt Vasa tidigare, men det är så länge sedan (nästan 20 år) att jag inte kommer ihåg ett dyft.

Jag kommer att bo på Hotel Astor, bredvid järnvägsstationen (inga stalkers, tack), finns det något kul att se där nära?

En skön runda

Igår var jag verkligen ute och joggade, inte ute och springa. Jag tog det lugnt, njöt av vädret, stannade upp och fotograferade mellan varven. Musiken jag lyssnade på var Rock'n'roll från 50-talet, riktig feel-good musik.

Orsaken till att jag tog det lugnt var att jag har haft sjukt i vänstra vaden ett par dagar. Först var jag osäker på om jag alls skulle våga fara ut på länk, men jag kunde inte hålla mig borta.


Första fyra kilometrarna var jobbiga, det ömmade i benet och jag tänkte nästan avbryta. Plötsligt försvann det och jag fick in ett riktigt skönt löpsteg. Resten av rundan var underbar.


Jag var ute en och en halv timme och fick in 14 kilometer. Visst är det höstigt och vackert därute nu?

Katternas nya leksak

Eftersom Tasha, kattungen, har klättrat på allt inom synhåll den senaste tiden tänkte vi med Roger att det skulle vara dags för ett nytt torn. Eftersom vi inte riktigt har rum för Kajs spektakel, blev det några nya delar till vårt gamla miniträd.

Roger satte gladeligen igång med byggandet.

Att använda trädet en i taget var hur kul som helst.

Men skall de vara där tillsammans blir det bara stridigheter.

För hela storyn, kolla in mitt Facebook album.

Goda nyheter

Nu har jag en resa till Trysil, Norge bokad. I mars sticker vi iväg och skida. Förra vintern hade vi underbart och det kommer knappast att bli sämre denna gång.





En annan bra sak är att jag igår fick reda på att mitt tidsbundna vikariat fram till slutet av året kommer att förlängas, åtminstone till början av april. Yey!

Trevligt veckoslut åt er alla!

Bekvämlighetszon

Jag har varit väldigt bekväm med mina länkar den senaste tiden. Farten har legat kring 6:30 min/km och jag har inte alls orkat pusha mig.

Men idag pressade jag mig lite extra. Det är så lätt hänt att man fastnar i en bekvämlighetszon och slutar att förbättra sig. Eftersom mitt mål är att springa halvmaraton under två timmar, tänkte jag att den farten (5:40 min/km) skulle vara passlig.

Och usch så jobbigt det var. Benen var tunga efter gårdagens yoga, de ville inte alls som jag ville. Varje steg var en pina, fötterna dunsade hårdare än de borde i asfalten, det fina vädret och musiken i öronen hjälpte inte ett dugg.

Men skam den som ger sig, jag pressade på, struntade i att det var jobbigt och efter cirka fem kilometer började det nästan kännas OK.



Det blev inget långt pass, endast sju kilometer, men jag landade på exakt 5:40 min/km. Om jag skulle orka tre gånger den distansen i samma fart är tveksamt. Men jag måste ju försöka!

Klicka annars uppe på bilden så får ni se mera detaljer om min rutt. På den sidan kommer det fram höjdskillnader, fart per km m.m. Ganska kul grej.

Otur i turen

Jag har en tendens att vinna småpriser på lotterier. Från Raseborgsruset vann jag en keps med Trävaruhuset-logo på. Efter cykelfärden runt Prästkulla kom jag hem med en orange vimpel till cykeln. Listan kan göras lång, men väldigt få saker av det jag vunnit har varit något jag kan ha direkt nytta av.

Jag skulle mer än gärna samla ihop turen från alla dessa halvdåliga presenter, och spara den till att vinna på lotto istället. Men sen igen, jag tror att man ska ha en sjujädrans tur om man vinner på lotto utan att lotta.

Min skojiga sambo

Roger var på arbetsresa till Sverige förra veckan, och före han for gav jag klara instruktioner åt honom. Om han kommer hem utan en present åt mig får han åka tillbaka.

På fredagkväll kom han hem, jag var litet nervös över vad han hade hittat åt mig. Frågar givetvis direkt vad jag skall få, han svarar undvikande men med glimten i ögat: "du får mig i present".

Fastän det är än fin tanke, blir jag lite deppad, var är min riktiga present då? Han skrattar och drar fram denna fina champagne flaska.

Då blir allt bra igen. Champagne får mig alltid på gott humör.

Nu är det höst

Idag blev det första länken i regn på länge, men jag anar att det kommer att komma många ännu innan den här hösten är slut.

Det växlade mellan lätt regn och ösregn den första halvan, sedan slutade det och jag hann faktiskt nästan bli torr tills jag kom hem. Helt otroligt hur löparkläder torkar snabbt.

Nio kilometer blev det, jag hade sikte på sju men på slutet tog jag en omväg för att få in några extra kilometrar. Ibland är det bara så roligt att springa att jag inte vill sluta. Det blev inte så bra tid, runt 6:30 min/km tror jag, men vackert så.

På tal om vackert tog jag faktiskt en bild då jag sprang idag, bara för skojs skull. Sedan blev det en till när jag kom hem. Bara för att ni är så snälla ska jag dela med mig. Fråga mig inte varifrån det där fåniga smilet kommer.

Ett tråkigt, men nödvändigt beslut

Idag är sista dagen då man kan anmäla sig till Åland Marathon för ett rabatterat pris. Och vetni vad? Jag har inte anmält mig, och jag har beslutat att jag inte kommer att göra det heller.

Jag är inte redo för ett fullt marathon. Jag har helt enkelt inte tränat tillräckligt, i och med sommarens paus på några veckor och höstens förkylning. Det känns bittert att erkänna, men efter att ha hoppat fram och tillbaka har jag stannat på denna punkt.

Skulle jag springa ett marathon nu, skulle jag helt säkert skada mig, det skulle vara en fruktansvärd upplevelse och jag är rädd att jag skulle tappa intresset för löpning. Istället väntar jag lite, tränar hårdare och siktar på Stockholm Marathon istället.

Nu är det halvmaraton i Hangö den andra oktober som gäller. Östersjömaraton sprang jag även förra året, och det är ett mysigt lopp. Förra årets tid på 2:14 vill jag förbättra, det skulle vara kul att komma under två timmar, men det tror jag inte att är möjligt. Men vem vet?

Kort sagt, jag är deppad att det inte blir ett fullt marathon i år, men jag fortsätter med träningen och fixar det nästa år. Jag lovar.

Poweryoga

Jag har överlevt min allra första yoga timme. Det var intressant, annorlunda och väldigt tungt. De lugna, och svettiga, rörelserna är en total motpol till springandet.


Jag tror att yoga kommer att göra mycket gott åt mig. Mina muskler är så stela, och även fast jag stretchar ordentligt efter ett löppass, har jag absolut ingen vighet i mig. Poweryoga har ännu ett plus, då man styrketränar med kroppen som vikt. Core-musklerna, som är viktiga på långa distanser, förstärks av poweryoga.


Snart är jag mästare på övningarna på bilderna... eller kanske jag borde fokusera på att nå marken med fingerspetsarna då jag står med benen raka först.

Först och främst gäller det att lära sig andas. Tänk att tom det kan vara svårt!

Alla måste se

Nu börjar America's Next Top Model, säsongens bästa avsnitt, där tjejerna får makeovers. Ingen annanstans på TV hittar du lika mycket bitchas, gråtas och skrikas.


Det här är den enda serien jag följer på riktigt, på TV. Jag vet inte vad det är med den som fascinerar mig så.

Imorgon börjar en Power-Yoga kurs jag anmält mig till. Har aldrig prövat på yoga förr, men jag har förhoppningar om att det kommer att passa mig utmärkt. Jag behöver få lite inre frid.

Edit: Inget större drama kring makeovern, men avsnittet är inte slut ännu...

Förresten

Om ni funderar varför det varit så dåligt med uppdateringar den senaste tiden kan jag bara skylla på en sak: the Big Bang Theory.

Jag har inte gjort så mycket annat den senaste tiden än nördat mig framför TVn tillsammans med denna TV-serie. Det är väl det som hösten är till för? Att stirra sig blind på dumburken.

Längst i år

Det blev ett riktigt långpass idag, på totalt 20 km. Det tog 2h och 8 minuter att springa det, dvs en medelfart på 6:24 min/km. Riktigt skönt var det, försökte inte springa så fort, mera vänja kroppen vid att vara i rörelse längre tider.

Jag var helt död i benen när vi kom hem, men efter en varm dusch och lite stretching kändes det bra igen. Långpassen är nog mina favoriter, de är roliga att planera, och det är alltid lika spännande i början då man inte vet vad som kommer att hända och hur kroppen kommer att klara av det.

Tanken idag var att ta ett pass på 18 km, men som vanligt tappade vi bort oss i skogen. Det var inte så lätt att hitta den namnlösa stigen från Google Maps, så vi var tvungna att vända om och ta en annan väg.

Rutten ser ni ovanför, det är säkert ganska lätt att gissa var vi tappade bort oss.

Inspiration från böcker

Lyssnade på en intervju med Bart Yasso och blev inspirerad till att köpa hans bok, My life on the run. Han har sprungit maraton på alla sju kontinenter, och skriver om sina upplevelser i denna bok. Förutom detta har han även lagt upp olika träningsprogram.

När jag en gång handlade böcker passade jag även på att köpa What I talk about when I talk about running av Haruki Murakami, en japansk författare. Han skriver mer om känslan att springa, varför han älskar det. Tror jag i alla fall, jag har inte läst boken än.

Nu är mitt problem då det att jag inte vet vilken bok jag ska börja med. Båda verkar spännande och intressanta, samt fyllda med motivation. Någon som läst?

Jag var bara tvungen att sätta in denna bild. Direkt det finns papper eller böcker inom räckhåll för vår lilla busunge, är hon där och tuggar. För tillfället arbetar hon på Rogers VISA-räkning.

Träningsvecka 18, 8 av 26 veckor kvar

Förra veckan var en bra vecka. Träningen var kanske inte spektakulär i sig, men den gav mig mycket motivation och den var kul helt enkelt.

Tisdagen blev 7,5 km och på torsdagen sprang jag 5,5 km. På söndagen blev det inget långpass, istället körde jag fullt på Raseborgsruset. Totalt plockade jag ihop 26 km.

Söndagens rus var helt perfekt. Det är underbart att riktigt få pressa sig och se vad man klarar av, för det mesta är det mer än man skulle tro. Det motiverade mig att fortsätta träna, och att se mig om efter andra liknande lopp i regionen.

Jag märker att jag behöver ha ett mål för att orka fortsätta träna. Alltid något att arbeta för, bli snabbare, orka längre, eller varför inte både och?

Målet nått

Det fixade sig, 1:14:33 visade klockan då jag sprang i mål. En förbättring med 3½ minut sen ifjol. Medelhastigheten blev 5 min 44 sek per km. Allt kändes bra, det gick nästan för fort, jag hann bara börja så var det slut.

Två taggade tjejer före starten.

Men terrängen var nog (ursäkta) förjävlig. Lera, berg, rötter, nerfallna träd på vägen, you name it. Jag körde på mantrat, ju fortare du springer desto snabbare är det undan. Och det gick vägen.

Roger och en kompis (på bilden) sprang också, och de nådde båda sina mål. Roger gjorde en toppen prestation, han sprang 13 km på 59:23. Vid 10 km (då den värsta delen just tagit slut) klockade han 46 minuter, vilket var snabbare än hans tidigare PB på 10 km. Helt crazyt.

Nu skall vi fira genom att fara ut och äta. Ha en riktigt skön söndag!

Raseborgsruset

Snart gäller det. Förra året kom jag runt banan på 13 kilometer på 1:18, då hade jag ett mål på 1:15, och det målet hägrar fortfarande. Det känns överkomligt före loppet, men jag vill alltid förtränga hur fruktansvärt tunga de där fem kilometrarna genom verkligt svår terräng är.

Denna gång kommer Roger och jag att springa skillt. Jag vet inte om det kommer att få mig att springa snabbare eller långsammare. Han har alltid varit bra på att dra mig vidare, men utan honom har jag mera fananamma. Vi får se hur det går.

Nu ska jag byta om, sedan är det bara att vänta på starten. Usch vad jag är nervös. Men jag älskar att tävla!

Kräftskiva

Man är väl ingen riktig bloggare om man inte åtminstone en gång denna höst bloggat om en kräftskiva man varit på.

Gårdagens kräftskiva var superb. Kräftorna var goda och sällskapet var underhållande. Jag hade så roligt att jag bara kollade på klockan två gånger under kvällens lopp. Det säger mycket då det kommer till mig.

Nej, det är inte fatet som är ägnat åt mig, endast sittplatsen.

Ett riktigt fynd

Jag kunde inte tro mina ögon när jag hittade ett par Marc O'Polo jeans i min storlek för endast 10 euro idag. Ursprungspriset låg på 119 euro, så det var inget dåligt kap! Men vetni vad som är lite tokigt? Jag köpte ett precis likadant par för några veckor sedan, och jag hade dem på mig när jag handlade. Men, hey, om man gillar ett par kan det ju vara bra att ha flera upplagor.

Vad gillar ni annars spetsstrumporna? Det är mitt sätt att förbereda pumpsen inför vintern.

En snabbis

-Tandläkarbesöket var smärtsamt. Nästa vecka ska jag igen för att dra ut alla (!) visdomständer.

-Massagen var också smärtsam, men jag kände hur den gjorde gott för mina muskler. Nu ska det rusas i Raseborg på söndagen. (13 km terräng för dem som inte är invigda)

-Igår smakade jag på Marabous nya vitchoklad-platta. Den var namnam.

-Nu blir det kräftskiva i Ingå. Smell you later!