Bröllopsfoton

Jag har äntligen aktiverat mig själv så pass mycket att jag fått bröllopsfoton hämtade från fotografen och tackkorten skrivna. Jag är jättenöjd med resultatet, vi hade så många lyckade bilder att välja mellan att det var svårt att bestämma sig för vilka vi ville ha. 

De mindre fotona skall jag sätta i min scrapbook/fotoalbum. Min favorit, när vi vandrar mot kyrkan, blev förstorad och pryder nu hyllan där även vasen jag blåste på möhippan finns. Vill ni titta närmare på bilderna kan ni kolla Fotofabrikens Facebooksida. 

Ny leksak

Min man har länge dreglat efter en iPad, och jag måste erkänna att jag uppmuntrat honom lite. Ändå har jag varit av den åsikten att det är en otroligt dyr leksak. Nu, när vi har en 12-timmars flygresa framför oss nästa vecka, och en 9-timmars flygresa på kommande i juni, ansåg han att vi helt enkelt inte kan leva utan denna onödiga pryl.

Nu strålar hans ögon ikapp med snön som glittrar i solen. Jag är inte mycket bättre själv, det första jag gjorde när jag kom hem var att klicka hem en turkos Michael Kors-case från Net-a-Porter. Ska man ha teknikprylar ska de kläs med stil.

Det är så otroligt skönt att ha lite pengar att röra sig med igen. Alla räkningar från bröllopet är betalda, och vi kan äntligen leva normalt. Det var underbart roligt att gifta sig, och det var värt varje spenderad cent, men usch så jobbigt det var att spara ihop till det. Tur att man inte behöver gifta sig så hemskt ofta. 

Sillen

Bröllopsnatten i Bagarstugan vid Kvarteret Sillen var härlig. Jag skulle bra kunna tänka mig att bo i det huset året runt, kan verkligen rekommendera alla som vill övernatta i Ekenäs att söka sig dit. 

Morgonmålet var färdigt i kylskåpet när vi steg upp. Bara att duka fram och smaska i sig. Jag var lite trött och hängig sådär dagen efter, men melonerna gjorde mig på bättre humör. 

Tiden som nygift är över

Har ägnat förmiddagen åt att städa lägenheten. Ugnen putsades och toaletten skrubbades. När jag tittade ner på mina händer tänkte jag nästan börja gråta, min manikyr är förstörd. Den pallade helt enkelt inte mundana vardagssysslor som WC-tvätt. 

Hur ska jag göra för att komma över denna tragedi? Fixa till den förstörda nageln, ta bort den franska manikyren från alla naglar eller fortsätta som om inget hade hänt tills de alla trillar bort av sig själv?

Detta är ett tecken på att tiden som nygift är över och att det är dags att ta tag i vardagen igen. 

Bilder

Nervös och pirrig som bara den.

Jag fick min man!

Lyckligt par i risregn.

Våra ringar och buketten. 

Vår kaka.

Alla dessa bilder är tagna av Karen, min amerikanska mamma. Vill ni kolla in fotografens bilder, gå till Fotofabrikens Facebook-sida.

Den vackraste sången

Vi hade äran att få Sara Selenius och sjunga på vårt bröllop. Vilken sångröst den kvinnan har! Hon uppträdde med Annie's Song och Benen i kors, båda så vackra att jag inte kunde hålla tillbaka tårarna. 

Här får ni en video på Benen i kors samt lite utgång ur kyrkan. 

Nu måste jag packa, åker till Stockholm imorgon. Ingen lugn stund som nygift här inte.

Så var festen över

I en vecka har vi varit i full gång, men nu är det över. Alla amerikaner och tyskar har åkte hem, presenterna är öppnade och gästrummet städat. Nu börjar det roliga, att kolla på alla foton som dyker upp på olika ställen.

Här ett litet smakprov, det kommer mera snart, jag lovar. Vi har inte ett enda foto i vår kamera, så jag är tvungen att stjäla dem från andras. Detta är taget av min bror.

Sista förberedelserna

Jag har hela eftermiddagen pysslat med menyer, gästlistor, bordsplacering och annat smått och gott inför bröllopet. Lite kommunikation med diverse medhjälpare och sedan har vi nästan allt klart. Det känns bra, jag tror att nästa vecka kommer att bli en fin vecka. 

En länk har jag hunnit klämma in idag också. Det var många minusgrader ute så körde på lite extra för att hålla mig varm. 14,41 kilometer på 1h 24 min, alltså 5:53 min/km. Jag lämnade pulsklockan hemma eftersom remmen blir obehagligt kall, så kan inte dela med mig av pulsvärden. Det kändes dock otroligt lätt, kanske det berodde på sällskapet. 

När jag var i Vasa inhandlade jag ett underställ-set av märket Craft. Det var snyggt, bekvämt och höll mig varm. När jag kom hem märkte jag dock att det var väldigt fuktigt, kanske inte lämpat för så svettiga typer som jag. 

Möhippan

Jag blev bortrövad av ett gäng tjejer igår. Första glaset skumppa sjönk ner halv tio på morgonen och efter det var det full rulle hela dagen. Idag är jag trött, glad och oändligt tacksam över att ha så underbara vänner.

Jag och min brudfrämma

Kom just hem från en promenad till vallokalen. Jag älskar det här vädret, snön är så vacker. Jag hoppas innerligt att vädret håller i sig två veckor till. Då får vi magiska bröllopsbilder. Vår fotograf är L8:s make, som nyligen öppnat Fotofabriken på Kungsgatan här i Ekenäs. Alla som tittat in på hennes blogg vet att det inte kan bli dåligt när han drar fram kameran. 

Provsmink av brud

Nu har jag varit och blivit ompysslad på skönhetssalongen och ungefär så här har jag tänkt se ut på bröllopsdagen. Ni kan tänka er att de kändes konstigt att gå i matbutiken en onsdagkväll med full make up.

Vad tycker ni? Jag har ännu möjlighet att påverka färger och mängd. Borde det vara mera, mindre eller något helt annat? Tyvärr är bilderna inte är särskilt bra, ljuset här hemma är hopplöst, ena bilden är tagen med blixt och den andra utan.

Tre veckor kvar

Nu känner jag att det börjar närma sig. Provkamningen är avklarad och håret kommer att bli precis som jag tänkt mig. Det var så skönt att sitta i frissastolen och ta det lugnt, undrar hur nervös jag kommer att vara då jag sitter där om tre veckor.

Nu har jag håret löst, men lockarna håller i sig. Jag spriger omkring här hemma och känner mig superglamorös. Var tvungen att knäppa av några bilder, med katterna förstås. Esme var inte hemskt nöjd med att vara i famnen, men hon satt i alla fall stilla. Tasha vände och vred på sig så det var omöjligt att få en klok bild. 

Varken jag eller katterna kommer någonsin att bli fotomodeller.

Dagen närmar sig

För varje dag som går kommer vi närmare bröllopsdagen. Enligt min Wedding Countdown-app (ja, det är klart man måste ha en sådan) är det 23 dagar och 17 timmar eller 2 393 330 hjärtslag till välsignelsen. Jag känner många känslor inför detta kommande spektakel. 

Jag vill att dagen skall vara här nu så att jag får festa och fira tillsammans med mina nära och kära. Jag vill att det ska vara mycket mer än 23 dagar kvar så att jag hinner ordna allt och samtidigt önskar jag få mera av denna tid, när man kan vara förväntansfull och ivrig inför vad som komma skall.

På lördagen har jag provkamning, det ska bli spännande att se vad frisören kan göra åt mitt skatbo. 

Åtta långa år

Jag satte just och budgeterade, egen budget och bröllopsbudget när jag tittar på datumet och noterar att det är min och Rogers årsdag idag. Nu är man väl verkligen vuxen, då man glömmer bort årsdagar. Åtta år har vi varit tillsammans, det känns som en evighet samtidigt som jag fortfarande kommer ihåg pirret jag hade i magen på våra första träffar. 

Det är tyst här på bloggen, men livet snurrar ändå på. De flesta stora saker inför bröllopet börjar falla på plats, vi har festlokal, kyrka, fotograf och band bokat. Bara de sista gästerna anmäler sin när-/frånvaro så kan man börja med det riktigt roliga, detaljerna. 

Mousse

Att planera ett bröllop är inte bara skoj och skratt. Det finns jobbigare delar också. Det mesta är dock helt härligt, som dagens bröllopsbestyr. 

Smakprovning av bröllopstårta. Vitchokladmousse versus hallonmousse. Jag tror vi kör på en blandning av båda. 

Annars har det varit tyst här på bloggen. Det gråa vädret och årstiden stimulerar inte kreativiten.

Internationellt

Min brudslöja (om man kan kalla en birdcage veil för slöja) anlände förra veckan från Israel. Jag beställde den från Etsy, en helt härlig sida där man kan hitta vad som helst.

Nu har jag alltså håraccessoaren från Israel, skor från USA och klänningstyg från Tyskland. Tur att mina örhängen i alla fall är köpta i Finland och av finsk design. 

Skor

Andra saker som gör mig lycklig är skor. I veckan kom ett paket från USA. Vår första bröllopsgåva, mina skor för den stora dagen. Jag har suktat efter dessa Vera Wang skor länge, och de är precis så härliga jag drömde att de skulle vara.

Underbara skor! Endast 13 cm klack.

De får snällt vänta i bokhyllan tills dagen D.

Min skogarderob har även utökats med ett par stövlar. Jag kunde inte motstå dessa då jag kom över dem i Elmo Sport här i Ekenäs. Merrell och Gore-Tex, en aningen mer praktiska än ovanstående skor. 

En sak i taget

Sakta men säkert börjar vi gå framåt med bröllopsbestyren. En efter en sak bockas av To-Do-listan. Det har nästan vilat en förbannelse över de stackars inbjudningarna, men de är nu så gott som redo att skickas ut. 

Imorse när jag vek rosetter och Roger klippte och klistrade kunde vi glatt konstatera att det här med ett litet bröllop inte alls är så tokigt. 

Esmeralda, som annars inte är särskilt kelig, hoppar alltid in i mitten om vi ser ut att koncentrera oss på något viktigt. Ingen skillnad om det är inbjudningar eller en tidning, dit skall hon och sjåpa sig, spinna och dregla. 

Honeymoon

Har jag berättat att vi valde att åka till Mauritius på bröllopsresa? Det blir fem dagar av detta: 

Följt av fem dagar här:

Allt All Inclusive, givetvis. Behöver jag säga att jag längtar till mars?

Skumppa

Den här helgen skall vi göra en av de roligaste grejerna inför bröllopet. Vi ska testdricka och välja skumppa. Kanske lite tidigt att göra detta fyra månader i förväg, men jag kände ett begär efter bubbel efter jobbet idag och tänkte, varför inte?

När jag skulle betala flaskorna frågade damen i kassan efter ID. Jag blev glad och rörd, tänk vilken kundbetjäning de har där, de gör kunderna på mycket gott humör. Direkt skulle Facebook-statusen givetvis uppdateras med: "De frågade ID på Alko nyss när jag köpte skumppa. Jag hade det i bilen men efter några om och men godkände hon mitt köp när jag sa att jag var 26. Kanske jag inte behöver Botox ännu."

Bröllopstårtan

Som den gottegris jag är så är givetvis bröllopstårtan det absolut viktigaste på den kommande festen i februari. Den ska vara söt, men inte för söt, elegant, traditionell, trendig och precis lagom flashig. Ni kan ana att jag har beslutsångest.

Till min scrapbook har jag klippt ut tidningsbilder på tårtor jag gillat extra mycket, och bilderna ger mig bra riktlinjer.

Tårtan nedan har inte de rätta färgerna, men annars är den perfekt. Sidenband och blommor verkar vara min stil. 

Jag ser verkligen framemot provsmakningen.