Skostorleken

Något som konstant oroade mig under graviditeten var mina fötter. Jag hade hört så många personer som berättade att de gått upp en skostorlek under sin graviditet och tanken på att vara tvungen att ge upp mina älsklingar i garderoben kändes fruktansvärd.

Ge mig bristningar och sladdrig mage, men ta inte mina underbara skor! Bland annat dessa skönheter var jag speciellt orolig över, köpte dem i somras i USA och har inte använt dem en enda gång. Klackar och gravidmage fungerade inte på mig. 

Jag har dragit mig för att prova skorna i min garderob, ifall de inte skulle passa. Idag tog jag dock mod till mig och satte på mig par efter par. Ingen skillnad märktes, mina fötter har hållit sin ursprungliga form. Underbart!

Nu känner jag ett sug av att uppdatera skogarderoben lite, jag skulle vilja ha ett par "statement flats" inför våren och sommaren, men hittar inte riktigt några inom rätt prisklass. Jag skulle vilja ha ett par i stil med dessa från Alexander McQueen eller de blå från Miu Miu, men jag är inte redo att betala så mycket just nu. Någon som har tips på lika coola men billigare varianter?

Första dagen på tumis

Roger är tillbaka på jobb så jag och sonen får klara oss själva. Samtidigt som det känns skrämmande är det också lite skönt. Nu kan jag i lugn och ro pyssla på här hemma medan sonen sover, när Roger är hemma blev det mest att vi bara tittade på varandra.

Jag märkte att jag lätt blir slö och slapp då jag kan be Roger att fixa vissa grejer istället för att sköta dem själv. Nu måste jag göra allt, och då känns det inte alls lika jobbigt. Tidigare har kroppen varit tung som bly då det är dags för nattens blöjbyte, men inatt gick det hur bra som helst. Vi ska se hur länge det håller i sig.

Nu väntar jag bara på att vi ska få några sorts rutiner, så att det blir lättare att planera dagen. En sak är dock säker, om det finns en stund på dagen då han borde sova, så är han vaken och önskar jag att han skulle vara vaken en viss tid så sover han som en stock just då. 

Insta

Jag har förresten hittat till Instagram, hundra år efter alla andra. Ni hittar mig och mina bilder under namnet JFinn85.

Promenader

Solskenspromenader är det som hållit mitt huvud klart de senaste veckorna. Varje gång jag kommit ut i till det härliga vårvädret har jag känt hur livet kommer tillbaka. Idag var vi ute en hel timme, och lillkillen sov hela tiden. Nöjd och glad var han när vi kom hem, alla mår vi bra av lite frisk luft.

Såhär pigg är man då man fått sova ute en stund

Jag tycker bara att det är så otroligt svårt att veta vad man ska klä på honom. För det mesta har han alldeles för varmt då vi har en värmepåse och FPA:s åkpåse i vagnen. Hur mycket kläder bör man sätta på en tre-veckors bebis?

Dagens

Dagens outfit: gråa, söndriga mjukisbyxor kombinerat med grå, mjölkfläckig, tröja och en svart strumpa (kan inte hitta den andra)

Dagens hår: på ända

Dagens känsla: när man funderar vad det är som luktar och man märker att det är en själv

Hoppas ni andra haft en lika fin fredag som jag!

Babygymmet

Idag testade vi för första gången (det blir många för första gången med en liten bebis) vårt Fisher-Price babygym. Liten gillade skarpt allt som dinglade, och apan som spelade musik var populär. Han orkade ändå inte länge med all stimuli, snabbt blev han trött och nu sover han igen.

Babygym kan vara svindyra, men det här är begagnat, från Frida, Second Hand för barn här i Ekenäs. Gymmet är i prima skick, lite tvätt och puts och det är som nytt. Som bekant hinner inte småbarn slita ut sina grejer så allt begagnat fungerar hur bra som helst. Känns nästan lite bortkastat att köpa nytt, speciellt kläder, som bara blir mjukare och gosigare av användning och tvätt. 

Första rådgivningsbesöket

Idag var första gången vi hade rådgivningsbesök utanför hemmet. Förstås somnade lillen ungefär en timme före vi skulle fara, så jag blev tvungen att väcka honom mitt i den bästa sömnen. Som ni kan ana blev det inte så lyckat, han var förbannad och gallskrek ungefär halva tiden vi var där, och jag svettades och kunde inte alls koncentrera mig på vad hon sade.

Måtten fick vi alla fall, han var nu 4120 gram och 55,5 centimeter lång. På två veckor har han alltså vuxit 3,5 centimeter och han väger nu 300 gram mer än vid födseln. Inte så konstigt att jag redan varit tvungen att rensa bort de minsta kläderna.

Det är roligt att han växer, fast man ska njuta av den här tiden så väntar jag nog på att han blir lite större.

Vilken lycka!

Ungefär två veckor efter förlossningen och jag kommer in i mina gamla jeans igen. Halleluja knäckebröd! Känns härligt att kunna använda normala byxor igen, istället för de förskräckliga mammabyxorna jag hasat omkring i de senaste sex månaderna. I bakgrunden ser ni en hel hög med byxor jag provat, det är underbart, jag har en helt ny garderob att använda. 

Visst, magen behöver ännu jobbas på, men jag tar ingen stress. Kroppens återhämtningsförmåga är otrolig, jag gick upp 19 kilo under graviditeten, har sex kvar, men såhär långt förundras jag över hur snabbt man kommer tillbaka efter en så massiv ansträngning som en förlossning. Tack kroppen och tack mamma för generna!

April, april

Första april idag, och jag har inte lurat någon. Jag har inte ens försökt. Min hjärna klarar helt enkelt inte av att komma på finurliga skojigheter. Jag tror att det är första gången första april gått oskämtat, så har småbarnslivet förändrat mig.

Inte ens ett "titta, där flyger en älg" har kommit över mina läppar. Svagt.

Rutinerna

Att ha en liten nyfödd att ta hand om innebär att alla rutiner flyger ut genom fönstret. Nu måste jag verkligen ta dagen som den kommer, det är omöjligt att säga om sonen kommer att sova en timme eller tre timmar. Däremellan kan han vara vaken och nöjd i femton minuter eller en timme. 

Liten sover så sött med sina kära kaniner

En liten rutin har vi ändå, efter morgonuppvaknandet brukar vi få lite lugn och ro i ett par timmar. Denna tid går för det mesta åt till att pyssla i hemmet och skriva blogginlägg. Igår kände vi att vi fått nog av alla dammtussar så det blev städning av lägenheten. Det var riktigt trevligt faktiskt, en normal syssla en lördagsmorgon, jag kände mig nästan som en normal människa igen.

Sakta men säkert börjar jag vänja mig vid det här livet. Jag är så glad att vi är två om detta, Roger är hemma ännu en vecka. Tillsammans är vi ett starkt team som hjälper varandra. Jag är lite skrämd inför tanken på vad som ska hända sedan, när jag blir ensam om dagarna, men jag försöker att inte tänka på det så mycket. Istället njuter jag av denna tid, när hela familjen kan vara hemma och ta hand om varandra. 

Vackra blommor som mommo hämtade lyser upp köket