Första kontot

Vi var till banken idag för att öppna Jons första konto. Det var väldigt spännande, och svettigt. Läderbeklädd stol och kort kjol fungerar inte riktigt ihop, låren liksom fastnar. Jon fick en spargris och ett sött kramdjur.

 

Nu ska vi börja spara åt vår lilla kille, alla bidrag emottages med tacksamhet. När han blir lite större kanske vi placerar hans slantar i några fonder, så att han kan växa upp till en riktig finlandssvensk.

Hemma

Det blev inget blogginlägg igår eftersom jag fick en lindrig version av bröstinflammation. Jag var febrig och öm i hela kroppen, och tillbringade nästan hela dagen i sängen och tyckte synd om mig själv. Som tur känner jag mig tusen gånger bättre idag.

 

Tallinnresan var lyckad, en två-dagars resa var en bra början för vår familj. Jon sov varken särskilt bra på natten eller på dagen i vagnen, så han tyckte att det var skönt att komma hem och sov länge och väl igår i egen säng. Ammandet på resande fot gick bra, det enda som var lite jobbigt var att hitta ett bra ställe att amma på båten. Den var proppfull med folk och det var svårt att hitta en lugn plats, Jon har svårt att äta om det är mycket liv och rörelse runtomkring. Det slutade med att vi satte oss på golvet i hyttkorridorerna.

 

En av alla två bilder jag tog på Jon under resan.

Jag fyndade en mössa och en UV-dräkt åt Jon på Polarn o. Pyret och några fina saker från Calvin Klein till mig själv. Annars blev det inte särskilt mycket shopping, vi fokuserade istället på att äta och dricka gott.

Skjuta fram

Varför ska det vara så svårt att göra saker i god tid? Jag har haft hela dagen (egentligen hela veckan) på mig att packa inför morgondagens Tallinn-resa, men ändå smyger jag omkring i vårt sovrum efter att Jon har somnat där för att plocka fram kjolen jag aboslut måste ha med mig. Checklistan som jag pratat om att jag borde göra hela veckan existerar inte. Jag hoppas verkligen att vi kommer ihåg allting. Viktigast är att sonen och mina bröst kommer med, och det borde vi inte kunna glömma.

 

Få se om jag blogger från Estland, om inte ser ni av mig nästa gang på onsdag. Ha det bra tills dess.

Mio min Mio

Premiär för mina nya, ursnygga skor från Jeffrey Campbell

På torsdagen gick jag på dejt med mannen i mitt liv, barnet stannade hos mommo och vi kände oss lösa och fria. Jag hade höga förväntningar på Mio min Mio, de jag pratat med har lovordat den och jag hade fått positiva antydningar från min bror som medverkar.

 

 

Det började positivt, scenen var uppdaterad och vattnet som rann runt gav en spännande effekt. När pjäsen satte igång kom gåshuden krypande, ett täcken på att det kan bli bra. Kostymerna var snygga och välgjorda, och fastän det var färre skådespelare med än tidigare år, var scenen fylld med människor hela tiden. Snabbt kunde man konstatera att de satsat på kvalitet framom kvantitet i år.

Min bror, anden med rasta.

Det finns så mycket bra man kunde skriva om Mio min Mio. De finurliga lösningarna avlöste varandra. "Den gråa massan" spelade allt från vind till häst till brunn. Allt snyggt koreograferat och fungerande.

Sorgfågeln som ständigt var närvarande på scen, fascinerade mig. Jag skulle kunna gå och se pjäsen en gång till bara för att följa med hennes rörelser.

Jag var lite sugen på att plocka hem en av dessa vita stenar som minne, men jag kunde hålla mig.

 

Gå och se pjäsen om ni vill se något vackert, musikaliskt och aningen skrämmande. Men gör som vi och lämna de minsta barnen hemma, detta är inte en pjäs för dem.

Ett paket

Får! och Ugglor!

Idag kom äntligen paketet från H&M, de hade inte sakerna jag beställde i lager så därför har det tagit ett par veckor. Nu "går" Jon bara i 68:or och 74:or, och jag tror inte att 68:orna går på honom särskilt länge mer. När stannar utveckligen av? Nu känns det som om vi byter storlek ungefär varannan månad, jag hinner knappt använda alla kläder en gång så blir de för små.

 

Jag bor med två (söta) fårskallar.

Såhär blå ögon får Jon i sin nya mössa.

Passfotografering

I helgen bestämde vi oss hux flux för att beställa en resa till Tallinn, så på måndag åker vi söderut för två dagar. Det jag inte tänkte på när vi beställde är att man behöver ID eller pass då man åker till Estland, och det har vi förstås inte på lille Jon.

 

Det blev således en resa till Fotofabriken för lite passfotografering och sedan vidare till polisstationen. Eftersom vi är så här sent ute var vi tvungna att ta ett expresspass, och de kan endast avhämtas vid Helsingfors polisstation eller Vanda flygplats. På fredag blir det med andra ord en liten utflykt till flygplatsen. Inte så farligt egentligen, tänkte passa på att kanske åka förbi något köpcentrum samtidigt.

 

Lyckade passfoton går helt klart i familjen

Annars njuter vi av sköna semesterdagar. Jag fick sovmorgon till klockan nio då maken pysslade med Jon imorse. Härligt. 

Paus

Såhär i semestertider tar vi en liten paus i tipsandet och rencenserandet av brädspel och sällskapsspel. Vi hörs igen när Roger farit på jobb, alltså sista veckan i augusti.

Girigheten

Igår fick Jon sin första pengapung (det ordet används kanske inte mer, men jag gillar det, vad säger experten L8?) och där fanns t.o.m. några slantar. Som den äkta ekonom han ska bli lyste ögonen av glädje vid tanke på pengar och händerna sköts fram i ren girighet. Han måste vara släkt med mig.
 

Money!

Mine!

MAT

Idag är en stor dag. Vår lilla bebis har ätit riktig mat för första gången. Eller, ätit och ätit, smetat mat runt munnen är nog mer korrekt. Det var hur roligt som helst! Jag väntar redan på morgondagen då han ska få en tesked till. Tack för alla tips förresten! Ni är ovärderliga.

 

Nöjd och glad före matningen.

Vad är nu detta för konstigheter?

Fy! Jag vill ha bröstmjölk tills jag fyller 20!

Ser ni förresten att jag matchat skjortan med skeden? Det var givetvis planerat.

Vi åkte till Karis

Inte för att njuta av de vackra invånarna eller Pumpvikens charm, utan för att vi blivit bjudna på mat (eller för att vara helt korrekt bjöd vi in oss själva och hoppades att vi skulle få mat). När jag besöker pappa blir jag alltid lika sugen på ett hus, och deras har precis rätt storlek och en perfekt trädgård. Synd bara att huset är i Karis.

 

Jon chillar på terassen. Han kan inte sitta själv ännu men han tycker om att öva.

Min bonusmamma är så otroligt bra på färger, deras hem sprakar av färgglädje.

Här skall vi spela fotboll med Jon om några år, förhoppnings med en boll med mera luft.

Den perfekta efterrätten. Halvt smulten vaniljglass med bär plockade i egen trädgård.