Trattis

Vår stackars Tasha var till veterinären igår för att steriliseras. Hon vaknade upp från nedsövningen först på kvällen, och hon var så liten och svag. Då morgonen kom utan att hon kvicknat till ordentligt eller ätit blev jag orolig. Hon ville vara nära och kravlade sig till närmaste famn, men det fanns inte energi till något annat.

Då hon inte ätit på 36 timmar (hon fick inte äta 12 timmar innan operationen) ringde Roger till veterinären, och därifrån fick vi lite vitamin-boost i form av pasta. Efter att hon fått i sig det blev det bättre, hon orkar nu äta och vandra omkring lite.

Eftersom hon inte får slicka på såret har hon fått en charmerande tratt. Hon är helt otroligt söt när hon går omkring här hemma. Koordinationen är lite off, tratten fastnar på alla möjliga ställen och hon har en gungande gångstil. Men huvudsaken är att hon är vaken och att hon orkar traska omkring.