Vitt, nött och lantligt

Tävlingsvinsterna

Jag vet inte om ni har kollat den här bloggen, men jag tycker ni ska göra det. För tillfället pågår bland annat en tävling om några finheter till hemmet. Min vän Linda har en otrolig talang, hon fixar och grejar hela tiden, hur hon hinner med det när hon har två små busar där hemma förstår jag inte. Barnens lekrum är ju helt ljuvligt!

Jag har tänkt fråga Linda om hon skulle kunna tänka sig att fixa upp vårt matbord, men det faller alltid ur minnet. Måste komma ihåg det nästa gång vi träffas.
 

Halloween

Halloween är nog en av mina favorithögtider, kanske för att den varken kommer med stress, måsten eller traditioner. Man kan fira den precis som man vill, om man ens orkar fira den. Godsaker hör ju också dagen till, och det skadar aldrig.

 

Jag har köpt en pumpa som vi ska fixa till lykta idag, tycker de lyser så fint i mörkret. Eftersom det är helt underbart vackert ute idag så for vi ut med Jon för en liten photoshoot. Det gick sådär, han har aldrig haft möjligheten att leka med löv tidigare, så de intresserade mycket mer än kameran. Jag skulle definitivt behöva en assistent.

 

Namnam, gott med löv

De känns sköna mot kinden också.

Okej, när du nu tjatar kan jag väl le mot kameran. Men bara en gång.

Två bilder

Jag kommer ihåg att jag noterade att påslakanet som kom i FPA-lådan kändes ganska styvt i början, jag gillade mönstret men jag var inte förtjust i styvheten. Nu, efter mycket användning och några tvättar, är det otroligt mjukt och gosigt. Vilken kontrast till pyjamasen från H&M, som var mjuk i början men som snabbt blev hård. Båda är gjorda av 100% bomull, men där ser man vilka stora kvalitetsskillnader det kan vara.
 

Idag kom Lasten Suuri Lelukirja, vilket betyder att julen närmar sig. Jag älskade att bläddra i den som liten. Jag bläddrade, valde ut mina favoriter (det fanns något på nästan varje sida) och drömde om en jul där jag fick allt och lite till. Som ni ser har Jon upptagit traditionen med konsumtionshysterin.

 

Den där minen annars, jag smälter varje gång jag ser den rynkande pannan som betyder "tystnad, jag tänker".

Ibland funderar man

Hur lyckas de där småttingarna? Efter att vi ätit mellanmål inklusive majskrokar idag var Jon sådär lagom klottig. Jag tvättade händer och torkade kring munnen men först efter att jag lagt ner honom noterade jag att jag missat ett ställe.
 

Undrar om han tänkte spara den till ett senare tillfälle? Han får ju så lite mat.

Kladdig var den också, fick verkligen tvätta och putsa för att få bort den. Vi som ska på mammaträff idag, inte kan jag ju ha en unge med majs i håret när jag ska träffa nya mammor för första gången.

Ingen vanlig dag

Plättar, stekta av mig, och givetvis sjukt goda.

Idag är det Rogers födelsedag och den firar vi med plättar till frukost och skattjakt. Roger fick olika ledtrådar som tog honom närmare och närmare huvudgåvan, en mysig tröja från DinoDina. Tröjan hade jag gömt i FPAs mammalåda och dit hittade han med ledtråden "Kela nu lite, hej!".
 

Hej, fett!

Jag brukar lägga "lite" lemon curd på min plätt för att sedan rulla ihop den. Gudomligt gott. Att lägga Lemon Curd på plättarna har jag haft dille på sen vi bodde på ett litet Bed & Breakfast på Isle of Skye i Skottland. Där lagade värdinnan sådana plättar till frukost, då var det förstås hemgjord Lemon Curd. Det var nog det mysigaste stället jag någonsin bott på. På kvällen frågade värden ifall vi ville ha fisk till morgonmål, i så fall skulle han stiga upp tidigare och fara ut och fiska. Galet!



En trött Roger i sin nya tröja, som satt helt perfekt på honom förresten. Det är som om Adrian Hammond kläderna skulle varit sydda för honom.

Shopping

Hela familjen var till Salo igår på utflykt. Målet för mig var att köpa kläder åt mig själv, jag skulle behöva lite nya tröjor, allt som finns i garderoben är sådär halvt ofräscht. Vi kom hem med några par strumpor åt Roger och godis.

 

Jag har ofrivilligt blivit en sådan där mamma som bara köper grejer åt sitt barn och eventuellt maken. Fast jag far ut på stan med mål att handla åt mig själv, vandrar jag iväg till barnavdelningen. Kanske för att jag då inte behöver prova. Kanske för att de kläderna är så mycket roligare (och billigare). Vem vet.

 

När jag går i fysiska butiker tänker jag alltid hur utbudet på nätet är så mycket bättre, och att det är lättare att fynda där. Så kommer jag hem och börjar nätshoppa, ganska snart kommer jag fram till att det finns alldeles för mycket på nätet, och att jag ändå vill prova innan jag köper den där fina tröjan. Det är en ond cirkel som leder till att jag aldrig får några nya kläder.

 

Dagens I-lands problem, varsågoda.

Det bästa och det mindre bra

Det jag tycker att just nu är jobbigast med att ha en baby i huset är att jag aldrig får en dag som jag kan tillägna total slöhet. Tidigare kom det dagar (speciellt söndagar) då jag inte ville göra något annat än sitta på soffan, slöspela datorspel och äta glass. Nu kommer dessa dagar också (ganska ofta t.o.m.) men de gör inte att fullfölja. Det finns en liten krabat som kräver att bli matad, kramad och tvättad.

 

En av de roligaste sakerna är att titta på Jon när han sitter med sina klossar och i full koncentration slår dem emot varandra, plockar med dem eller bara känner på dem. Jag älskar att betrakta när hans lilla hjärna tänker. Han är en allvarlig typ ibland, som kan fundera på en liten grej mycket länge.
 

Den här bilden är arrangerad. Det var kväll och han var trött och aningen gnällig. Lite spugel har han på hakan också. Men vi kan ju låtsas att han satt där och lekte för sig själv.

Framtiden

Så var ansökan inlämnad till FPA och anhållan godkänd av chefen. Jag kommer att vara vårdledig fram till tionde maj nästa år. Efter det är Roger pappaledig i sex veckor, varefter det blir sommarsemester. Den riktiga vardagen, med dagis och allt vad det innebär, börjar alltså i augusti.

 

Detta betyder att jag ännu får vara hemma med Jon i sex månader. På ett sätt känns det som en ofantligt lång tid, samtidigt som jag vet att jag måste njuta av varje dag vi har tillsammans. Det känns konstigt hur lite tid jag kommer att få med honom sedan, då jag börjar arbeta.

 

Ingen jämlik delning av föräldraledigheten här alltså. Jag får nästan en evighet hemma med sonen medan Roger blir hemma i ynka sex veckor. Sånt är livet. Men viktigast är att vi båda är nöjda med den här situationen.

Success

Som jag skrev i ett tidigare inlägg funderade jag på hur jag skulle möblera om vardagsrummet så att Jon skulle ha mer plats att rulla runt på. Nu har jag flyttat modulsoffan så att han har en relativt stor plätt mitt i rummet att busa på.

 

Jon har nu hittat kameran. Direkt man drar fram den börjar han le och spexa.

Att flytta om såhär visade sig snabbt vara ett smart drag. Nu vänder han sig mycket oftare och snabbare och han har även börjat dra sig framåt. Här på mattan håller han sig nöjd länge. När han tröttnar på en leksak kravlar han fram sig till nästa grej. Nu kommer Jon också upp på alla fyra, där står han och gungar fram och tillbaka, men krypandet har inte kommit ännu. Som tur, egentligen. Sedan har jag inte en lugn stund här hemma mer.



Kloka tankar

I och med appen Ztory har jag börjat läsa tidningar igen. Bland mina favoriter finns bland annat Kloka Hem, Runner's World, Fitness Lifestyle, Level, Föräldrar och Barn samt Fotoskolan.

 

Igår läste jag i senaste Fitness en intressant krönika av Micael Dahlén. Hans son hade diskuterat hur många chins hans pappa gör med sina skolkamrater. Sonen konstaterar att "den som gör flest orkar göra mest roliga saker". Micael avslutar med "En stark, uthållig, frisk förälder är en förälder som är med, som man kan göra allt möjligt roligt med. En sådan förälder som alla barn vill ha. En sådan förälder vi nog alla vill vara." 

Där slog han huvudet på spiken! Så är det, vi tränar för att orka och har man barn vill man orka umgås med dem. Samtidigt kan man som förälder passa på att vara en bra förebild för sina barn, uppmuntra dem att röra på sig.

Aaah! Vilken utsikt.

Förra sommaren vandrade vi i Great Smoky Mountains. Bland nationalparkens andra besökare såg man inte skymten av de feta amerikanerna som det pratas om. Istället såg vi sunda, glada människor som var ute och njöt av naturen. Speciellt en familj lade jag på minnet, de hade picnic nära en bergstopp och jag tänkte "sådär vill jag ha det någon dag". Om tio år måste vi åka tillbaka.

Alla älskar Rogers rumpa.

Nytt till bokhyllan

Jag var till min mammas butik Frida för att fota lite böcker till Facebook-sidan, och jag kom givetvis hem med något smått till Jon också. Totte bygger samt Barbapapa-bondgården. Vi har redan några Totte böcker i bokhyllan och jag gillar serien, de läses snabbt och där finns trevliga bilder för Jon att titta på. Barpapapa var nytt för mig men den här boken var i alla fall rolig, och mycket färggrann illustrerad.

Jag får lov att klara mig med detta då jag inte slipper till bokmässan.

Tillbaka

Nåja, nu ska vi se om det ska bli någon ordning på bloggandet igen. Nya datorn kom igår och Roger satt uppe halva natten (läs: till kvart över tio) och installerade den. Det känns trevligt att ha en snabb och fungerande dator, jag hade nästan glömt bort hur det är.

 

Det har blivit ganska dåligt med fotandet den senaste månaderna, av någon anledning fotar jag nästan bara då jag fotar för bloggen. Men här följer några guldkorn jag hittade i kameran.
 

Vi är på bloggträff. Nina har just kommit in genom dörren och Jons intresse flyttas omedelbart bort från kameran.

Mera bloggträff. Jon diskuterar vildsint.

Parkhäng en solid lördagseftermiddag.

En glad typ testar sina armmuskler.

Nu noterar jag att hans tunga syns på tre av fyra bilder. Dregel och öppen mun är hösten tema. Hoppas han slutar dregla innan det blir riktigt kallt, vill inte att han ska ha fryst dregel på hakan hela vintern.

Länken

Nu finns artikeln också på Västra Nylands hemsidor. Kolla här.

Andra nyheter: datorn kom idag. Yes! Nu ska den "bara" installeras, av ingenjören i huset.

Den som väntar på något gott väntar alltid för länge

Ingen dator har kommit ännu. Den beställdes för tre veckor sedan, och hemsidan har en leveranstid på 1-4 veckor. Vilken dag som helst, alltså. Tills den är installerad blir det paus i bloggandet, det är helt enkelt inte kul då jag inte kan illustrera mina inlägg med ordentliga foton. Jobbigt att skriva är det dessutom på den här grunkan.

I dagens Västis läste jag om två killar (män?) som startat en finlandssvensk spelpodcast. Det börjar vara dåligt med saker att skriva om då man måste ta till sådana artiklar. Nånej! Podcasten är rolig, de har ett bra flyt på och den är t.o.m. informativ. Jag gillar mest slutet av podcasten då de diskuterar "stora frågor". Ni hittar podcasten här.

Jag försökte hitta artikeln på nätet men lyckades inte. Kanske den kommer upp under dagen.

Då jag ändå skriver om min bror (han är alltså en av podcastens skapare) måste jag ju nämna revyn Kungen av Prästkulla som har premiär nu på torsdag. Den måste ni se!

Mer utrymme att busa på

Nu när Jon blivit mera rörlig behöver han en större yta till sitt förfogande. Eftersom vårt laminatgolv kan vara ganska kallt har jag honom helst på en matta eller annat underlag. Tidigare har han legat på en filt, men det fungerar inte längre.

Jag måste alltså möblera om i vardagsrummet lite. Nu har jag dragit alla möbler åt sidan för att försöka hitta någon känsla för rummet. Hur jag ska placera möblerna är ännu oklart, det är inte så lätt att hitta en optimal lösning. Fortsättning följer, kanske. Om jag inte ger upp och lägger allt tillbaka.

Kläder, kläder

Jag älskar att plocka med Jons kläder, jag vet inte hur många gånger jag plockat upp, vikt ihop och sorterat om i hans lådor. Det är så roligt att titta på alla färger och modeller och tänka på hur söt han är i allt. 

Vi har haft storlek 74 nu ganska länge, och ni kan inte ana hur mycket jag längtar efter att få plocka fram storlek 80. De ligger där i lådan och ropar på mig, men en stund ännu måste de vänta. Är det bara jag som älskar att pyssla med babykläder eller känner någon igen sig?

I helgen besökte vi mina svärföräldrar och Rogers mamma hade plockat ihop Rogers gamla kläder. Det var helt sjukt roligt att gå igenom alla spännande saker från 80-talet. Vi fick bl.a. med oss hem några härliga hemstickade tröjor.

Att bli ompysslad

Ni kan inte förstå hur härligt det var att få sitta i frisörsstolen, lugn och ro medan någon pysslar med ens hår. Inget man behöver göra, inget man kan göra för den delen. Jag behöver definitivt mera egen tid, eller ska vi säga mer tid borta från hemmet. 

Det skulle inte vara några problem för mig att komma bort, Roger finns ju och vi har många barnvakter som erbjuder sin hjälp titt som tätt, problemet är bara att jag inte vet vad jag ska hitta på. Kan inte någon bjuda mig på barnfria aktiviteter? Kanske det bara är så att jag har blivit en sådan torris på sista tiden att ingen vill umgås med mig. Nej det kan det inte vara, jag är ju så sjukt rolig. Kom på en härlig ordvits häromdagen som jag skrattade länge åt (desvärre har jag redan glömt den).

Pojken

Jon utvecklas helt otroligt just nu, det är nästan svårt att hänga med. Nya sorters leksaker intresserar, han tycker om att plocka med och kasta klossar, och allt som kommer i hans väg skall studeras noggrant. 

Han far mest i cirklar och bakåt när han ligger på mage, det enda som får honom att dra sig framåt är iPhonen. Lägger jag den utom räckhåll blir det fart i killen, med all sin kraft flyttar han på den lilla kroppen så att han kommer fram till skatten. Vad lägger Apple i sina produkter som gör dem så oemotståndliga?

Annars har vi måndagsfeelis här. Sonen snarkar och jag slöar. Snart kommer min mamma hit för att barnvakta eftersom jag ska till frissan. Håret ska bort! 

Där ligger han med sina kaniner. Så otroligt sött när han myser med dem, alltid skall det vara lite kontakt till någondera kanin. När han vaknar kan han ligga länge nöjd i sängen och stryka dem.

Suck

Ni vet när man full av iver går till frysen efter en nyinköpt glassförpackning och direkt märker att glassen vid något skede av transporten tinats upp för att sedan frysas ner igen? Eftersom man (jag) vid det laget är sjukt glassugen och inte alls orkar fara tillbaka till butiken och returnera varan (för övrigt är kvittot förstås bortkastat) äter man ändå glassen som inte är särskilt god. Det har nu hänt mig två gånger på en mycket kort tid och det gör mig mycket, mycket ledsen.

Så här sitter jag nu, med konstig glassmak i munnen, ont i magen och en fläck chokladsås på den vita soffan. Antiklimax om något.

Insta

Såhär ser de nio senaste bilder på mitt Instagram konto ut. Det är en salig blandning av löpning, baby och natur, precis som mitt liv. Då och då kastar jag in ett dåligt skämt och lite mat. Har någon av er Instagram? Eller tips på konton man absolut borde följa?

Ni hittar länken till min sida till höger här på bloggen.

Natten

Det måste tagit på för lillgrabben att ta sig in till "storstan" och träffa många häftiga bebisar. Han sov som en stock mellan sju och halv sex inatt, vi behövde inte stiga upp en enda gång. Sedan kom Jon till vår säng för lite mys i en och en halv timme, varefter vi båda sov två timmar till.

Kan inte tänka mig en bättre start på dagen, snart lunch och sedan ska vi gå in till centrum i regnet. Jag försöker förklara för mig själv att det inte finns dåligt väder, bara dåliga kläder. Det går sådär.

Babybloggträff

Idag har vi haft en spännande dag. Jag har kört (!) till Drumsö på bloggträff, med tokroliga Nina, inspirerande Hanna och ärliga Catten, plus två bloggläsare samt allas bebisar. Det är så bökigt att länka med iPaden, men de finns alla i länklistan till höger.

Tyvärr blev det inte så livliga diskussioner jag hoppats på, de urgulliga barnen tog största delen av uppmärksamheten, men så var det kanske också lite tänkt. Jag hoppas att det blir flera träffar, det är alltid kul att se personer (och bebisar) man läst om på bloggar live.

Träffen skedde i Kahvila ja Puoti Lillan, jättemysigt ställe där det inte alls kändes som om vi störde fast bebisarna var ganska högljudda för det mesta. Skönt att för en gångs skull inte känna sig i vägen. Bilden är tagen vid fönstret, som ni ser fanns det en hel del mysigt i affären. Jag köpte dock inget, ibland kan också jag vara förnuftig. Tog bättre bilder med systemkameran men dem får ni se sedan när vi fått en dator.

Skogen

Igår blev det en liten länk i skogen. Av någon anledning kändes benen jättetunga, och jag släpade mig fram. Ändå lyckades jag få en medelfart på 6:12 min/km, hur det gick till vet jag inte riktigt.

Jag sprang en av mina favoritrundor, där man får hoppa/klättra över flera träd på vägen. Igår var egentligen första gången jag förstod att hösten är här, skogen sprakade av färg. 

Man måste passa på att springa i skogen nu, snart är det för mörkt. Jag tycker mycket bättre om terränglöpning, det kräver mer balans och muskelstyrka, samtidigt som det är skonsammare för kroppen.

Annars har jag hittat en bra rytm med träningen. Att lägga upp ett schema har fungerat för oss, jag har knappt missat något pass sedan vi började med det nya systemet.

Östersjömaraton

Igår var det igen dags för Hangös Östersjömaraton, loppet jag sprang helmaraton på för två år sedan. Många minnen dök upp till ytan när jag återvände. Ställen på banan som kändes extra svåra, känslan efter att ha sprungit första varvet och man visste att man ännu skulle springa ett varv till, stämningen och nervositeten före. 

I år sprang jag tyvärr inte, jag vågade ändå inte utsätta kroppen för den belastningen, fast jag skulle vilja. Det kommer flera chanser. Istället var jag, Jon, min fafa samt Patte på plats som hejarklack åt mannen i mitt liv. Det var intressant att se loppet från den vinkeln. Fast jag och Patte båda konstaterade att vi hellre springer.

Det gick bra för Roger, med tanke på att han knappt tränat löpning det senaste året. Han sprang i mål på 1:46, en tid jag bara kan drömma om. Han utförde det perfekta loppet och ökade varje kilometer, han ökade faktiskt så mycket på slutet att vi inte hann till målet innan han korsat det.

Goodybagen han fick för att ha deltagit var helt otroligt bra, de har någon mycket ivrig typ som samlat in allt möjligt roligt. Alltid kul med ett lopp som ger mycket grejs. Jag tror jag kommer stjäla ungefär hälften, det var faktiskt ganska tungt att stå på sidan och heja.

Ojoj

Nu börjar det vara dåligt när jag får hemskickat Age Preventing krämer. Ser jag så glåmig ut?

Fyra

Fyra nätter säger de att det ska ta och fyra nätter tog det. Igår natt sov Jon i ett sträck mellan 19:45 och ca 5:45. Varken jag eller Roger behövde stiga upp en enda gång. 6-tiden gick Roger och pysslade om Jon, och efter att han kom till vår säng sju-tiden då Roger stack på jobb sov vi lite mer, ända till kvart över nio.

Underbart. Helt fantastiskt underbart.

Annars kan jag berätta att jag håller på att bli lite uttråkad. Bävar inför hösten och vintern fast vi har en massa kul inplanerat (bl.a. besök från USA, awesome). Det känns som om dagarna flyter in i varandra, det blir bara en enda stor grå massa. Jag behöver något projekt att pyssla med. Skulle jag inte ha träningen skulle jag bli helt slö. Hur klarar människor av att vara hemma flera år? Vad gör dom?

Äta bör man

Nu när Jon sitter stadigare intar vid några måltider i barnmatstolen istället för i sittern. Det är mysigare att sitta vid bordet, men att pricka rätt har blivit en utmaning. Sonen går från att titta över kanten till att luta över bordet eller söka efter fötterna. Hans huvud går hit och dit i brådskan att titta på allt runtomkring honom. Händerna söker efter fat, skedar eller annat roligt att dra över sig alternativt ner på golvet.

Jag blir bättre på att mata honom hela tiden, men han är alltid ett steg före. Det är väl bara att vänja sig, han är smartare än jag.

Här har vi morgongröt på agendan. Lingongröt från Onni, mycket populär. Det skulle vara sjukt mycket billigare att laga gröten själv, men jag orkar inte koka gröt två gånger om dagen, så detta får duga just nu.