Bara vi tjejer

Roger är borta på en fest i arbetets tecken så det är bara jag och katterna hemma. Det var längesen vi fick en kväll för oss själva och det är riktigt skönt.

Jag började med att fara ut på en liten återhämtande länk i regnet. Många gånger mår min kropp bättre av att röra på sig lite än totalvila efter ett tungt pass. Nu har jag surfat runt på bloggar i lugn och ro medan jag stoppat Natasha från att äta osten från mina knäckebröd.

Snart blir det choklad och the Sims på agendan. I love my life.

En häftig prestation

En annan kul grej som hände på söndagen var min lillebrors första triathlon lopp. För två veckor sedan planterades tanken om att tävla i triathlon och före söndagen hade han endast tränat med tävlingscykel två gånger. Det var alltså inte med alltför stora förväntningar han deltog i Linnanmäki triathlon i Helsingfors.

Sträckorna var 300 meter simning, 10 kilometer cykling och 3 kilometer löpning. Eddie kom på femte plats med tiden 42 min 18 sekunder. Helt härligt! Ni kan tro att han har blivit biten av den flugan.

Bilden tagen av min mor, och stulen från Facebook.
Kanske vi kan tävla i Ironman tillsammans någon gång?

Maximerade långpasset

Igår var maratonträningens längsta långpass. Jag hade planerat att komma över 30 kilometer för att få en känn på "väggen" som alla pratar om.

Vi var totalt tre glada typer som sprang iväg på söndagen, Jens från maratonskolan och så Roger. Jag såg framemot att ha sällskap då 30 kilometer är en ganska lång sträcka att avverka ensam och på nya vägar.

Det gick bra i början, då vi hade avklarat 16 kilometer nådde vi Box och vänliga nybyggare som erbjöd vatten. Allt flöt på, stegen kändes lätta och små regnskurar höll mig sval. Fram till halvmaratonsträcket var det inga problem, men vid det här laget visste vi inte riktigt hur länge vi hade kvar och det skapade en viss oro.

Vid cirka 25 kilometer möttes vi av en korsning och en skylt, Ekenäs 12 kilometer. Jag kan berätta att det inte var särskilt uppiggande. Benen började kännas tunga, och vid Broby ridstall nådde vi en genväg som också kunde ha varit en senväg. Som tur hjälpte några vänliga typer oss på rätt köl.

Vi kämpade på och det blev tyngre och tyngre. Slutligen kom vi fram till Horsbäck, bekanta vägar var en fröjd för ögat. Horsbäckvägen har dock aldrig känts så lång förr.

Väl framme i Dragsvik kunde vi stanna klockorna. Det blev totalt 35,45 kilometer på 3h 40 minuter, dvs en medelfart på 6:29 min/km. Håller jag bara lite snabbare takt än det på maraton så kommer jag under 4,5 timmar. Det, mina vänner, känns nästan överkomligt.

Hinderbana

Det var faned och öppna portar på garnisonen igår så vi tog tillfället i akt och vandrade omkring på området lite. Jag gillar verkligen de gamla, röda, tegelhusen som finns överallt på garnisonen. De är så charmiga.

Roligast var det ändå att gå runt hinderbana och testa de olika hindren. Jag skulle så gärna någon gång testa den påriktigt. De borde ordna bootcamp på garnisonen någon gång, jag skulle definitivt vara med.

Första hindret var redan problematiskt för mig. Roger klarade sig mycket bättre med sina långa ben.
Den här plankan skulle man alltså klättra över. Jo morjens tänkte jag.

Det skulle säkert ta evigheter för mig att ta mig runt, men oj så kul det skulle vara att försöka.

Sista sommardagen?

Denna dag började dåligt då vi var tvungna att ta lilla Natasha till veterinären pga slagsmål. Hon mår nu bättre och dagens tråkigheter slutade där.

Vi har bland annat spelat beachvolley, för första gången i år. Det var svettigt och roligt. Sedan kom Patte med den underbara idéen att vi skulle grilla. Jo tack sade jag. Kan ni annars hitta katten i bilden ovanför? Ett tips: hon ser ut såhär. Det är inte katten på bilden som fick slag i ögat, hon var inne och sov.

Det var den veckan

Otroligt hur mycket snabbare veckorna går när man är på jobb och inte på semester. Det har varit en fin träningsvecka för mig, även om jag har varit tvungen att möblera om schemat lite för att få vardagen att fungera.

Mån: 15,94 km, 5:39 min/km. Träning med Maratonfart på Kisakeskus.

Tis: 15,1km, 6:02 min/km. Träning i spöregn med Löpska Klubben.

Ons & Tor: Vila

Fre: Massage (gjorde mycket gott för mina trötta ben).

Lör: Fartuthållighet 50 min i 5:31 min/km fart + uppvärmning och nedjogg, totalt 13 km.

Sön: Lugn långlänk med en vän. 16,42 km med 7:45 min/km.

Bra, varierande träningspass med andra ord. Totalt skrapade jag ihop 60,46 kilometer, och löptränade nästan 6,5 timmar.

Nu är det vila som gäller resten av söndagseftermiddagen. Tror jag ska mysa lite med den här katten.

Vilodag

Det har varit en aktiv start på veckan. På måndagen träffades maratonskolegänget i Kisakeskus där vi tränade 90 minuter i tänkt maratonfart. Min kilometertid blev 5:39 min/km, dvs håller jag det till första oktober så kunde jag komma under 4 timmar. Känns kanske inte troligt, men man vet aldrig.

Igår träffades LöpskaKlubben och for ut på en tur i ösregnet. Det regnade så att jag kunde vrida ur kläderna när jag kom hem, riktigt hard core. Ändå var vi sju tappra kvinnor som ville länka. Hon som organiserat hela grejen sade att de som far ut i regn är riktiga löpare, de som stannar hemma på sofflocket är joggare. Så jag kan kanske kalla mig löpare?

Det blev 16 kilometer på måndagen och 15 på tisdagen, vilket betyder att jag redan överstigit 30 kilometer denna vecka. Passen har varit relativt snabba, med en medelfart under 6 min/km.

Skönt med vilodag idag, på torsdagen är det dags för ett fartuthållighetspass till, och på fredagen skall jag masseras. Jag känner att mina muskler behöver knådas.

Inbjudningar under kontroll

Nu har jag sprungit runt i diverse butiker, kollat nätet och ändrat mig tusen gånger. Min blivande man har varit överraskande hjälpsam och kommit med kommentarer, men inte ens han klarade av att kväva gäspningarna till sist.

Detta har vi inhandlat. Med lite pyssel blir det riktigt, riktigt bra. Nu behöver vi bara kuvert till, verkar vara omöjligt att hitta snygga sådana.

Gästlistan är också klar. 60 gäster stannade vi på. Nu är den låst, oredigerbar, jag måste klara av att sluta ändra åsikt hela tiden.

Rutiner och vardag

Snart är första veckan på jobb efter semestern avklarad. Måndagen var hopplös, jag var så yr och hjärndöd att jag inte fick något gjort. Nu har jag sådär sakta kommit tillbaka till mina gamla rutiner.

Denna vecka är återhämtningsvecka för maratonträningen, vilket betyder att jag endast har tre pass den här veckan. Korta pass är det dessutom, som längst 60 minuter. Det känns som om det är bra med lite paus, både mentalt och fysiskt. Nu hinner jag t.o.m. sakna löpningen lite.

Nu är det bara sju veckor kvar. Jag börjar bli nervös.

Vitchokladmousse med hallonsås

Jag glömde nästan dela med mig av gårdagens recept på efterrätten. Tagen ur kokboken Allt om mat (med vissa modifikationer), som för övrigt är en mysig kokbok.

För sex personer igår hade jag:

200 g vitchoklad
2 dl vispgrädde
200 g kvarg (smaksatt med vitchoklad och lime)

200 g hallon
5 msk socker

Smält chokladen. Vispa grädden lätt. Vänd försiktigt ner kvargen och grädden i den smälta chokladen. Häll upp i skålar och låt stå svalt ungefär 30 minuter.

Mixa hallonen med sockret och häll såsen över moussen. Förvara desserten i kylskåpet tills den skall serveras.

Igår åt vi upp efterrätten så snabbt att jag inte hann knäppa någon bild, men såhär såg det ut senast jag lagade dem.

Minikräftskiva

Vi hade lite kräftskiva här hemma igår. Vi passade på att ha den tidigt, säsongen första kräftskiva är alltid den bästa, på samma sätt som julmaten alltid smakar bäst första dagen man äter den.

Det var roligt att duka upp och fixa allt färdigt. Det börjar vara en tid sedan vi senast hade middagsbjudning.

Jag vill be om ursäkt till alla grannar som var tvungna att höra på våra ordförklaringar i Alias. Jag hoppas vi inte störde er skönhetssömn.

Vikingarna kommer!

Sitter i Ekenäs skärgård med ett glas vin och goda vänner. Inte illa.


Vi beundrar båten som seglar förbi.

Underbara bröllop

Jag var på mitt livs finaste bröllop på lördagen. Två kära vänner till mig gifte sig i skärgården, och det vilade något magiskt över hela dagen.

Fotografering av brudparet. Jag arbetar som assistent.

Vi vill också bli fotograferade. Jag skall spänna musklerna inför kameran men det ser mera ut som om Anna är på väg att få en rak vänster.

Jag vill igen en gång önska brudparet lycka till och tacka för den fina festen.

Kattyoga