Kan själv!

Det är inte bara små barn som är trotsiga, vår Esmeralda har drag av det ibland också.

Jag hittade henne uppe i ett träd idag, vilket adrig hänt förr. Ja, förutom då hon vaktade fågelholkar i somras.

Men den här gången var hon ofrivilligt uppe i trädet, hon hade blivit skrämd av en hund. Nåja, vi lockade på henne men inget hände, hon bara jamade ynkligt och ville ner. Så, eftersom det inte var särskilt högt uppe, klättrade jag upp på Rogers axlar för att nå så högt upp som möjligt.

Jag kom så att jag just och just lyckades nudda vid henne, men det hjälpte inte när hon inte vågade komma närmare. Efter mycket sträckas och hoppas fram och tillbaka, bestämde jag mig för att fara tillbaka till marken. Eftersom jag inte är fjäderlätt precis hade Roger det lite jobbigt.

Väl nere börjar vi bli lite oroliga och vi funderar hur vi ska få henne ner. Vi ser inget vi kan klättra på i närhet. Men, ett-tu-tre så klättrar hon ner själv, hur vackert som helst, utan några problem.

Jag tror nästan hon ville kolla om vi bryr oss så mycket att vi kommer efter henne...