onsdag 20 november 2013

Bio ikväll

I april efterlyste jag barnvakt för att Roger och jag skulle få gå på Hunger Games, Catching Fire, och ikväll är det äntligen premiär. Hunger Games-bokserien har blivit en av mina favoriter, och om jag känner mig själv rätt kommer jag att plöja igenom trilogin (igen en gång) efter att jag sett denna film.
 
Det är första gången vi går på bio sedan Jon kom till världen. Jag minns inte när jag senast var såhär spänd av förväntan inför en biokväll.

Bild härifrån.

tisdag 19 november 2013

Julklappstips

När jag handlar julklappar är nyckelordet planering. Jag planerar, funderar och tänker på vad jag ska handla, sen skrider jag till verket och köper allt på en gång. Idag gick jag nerför Kungsen här i Ekenäs och funderade på vad nära och kära  behöver. Här följer några utmärkta tips.
 
Biobiljetter till Finlands äldsta biograf. De har något för både stora och små.

Roliga mysljusbollar till ett inredningsfreak. Jag tyckte grannen sade att de även ska få in vita.

En cool bil från Frida Second Hand.

Har du en vän med lika smutsig bil som oss? I K-Supermarket finns en biltvättare som gör ett superjobb. Presentkort dit uppskattas säkert av den late bilisten.

Fotofabrikens Ekenäskalender (bild stulen härifrån). Köp inte alla bara, jag måste ännu inhandla en till min kära mor. 

Läkare och rådgivning

Imorgon blir det åtta månader sen min lilla unge kikade fram, ibland känns det som om tiden går fort, som alla säger, men samtidigt känns dessa månader som en evighet.
 
Vi hade rådgivning och läkarbesök idag. Jon är nu 72 centimeter lång och vägde 8940 gram, jag trodde faktiskt att han skulle ha gått upp mera i vikt, med tanke på hur sjukt mycket han äter, men tydligen gör han av med energi i samma takt som han tar in den.
 
Denna gång påpekade läkaren att han borde ta mera stöd när han sitter och far åt sidorna, nu ramlar han alldeles för lätt. Igen en gång nämndes fysioterapi men jag tror att också detta löser sig med tiden. Han har nu först börjat sitta självständigt, så troligtvis lär han sig snart att stöda med armarna. Vi fick en extra tid om två månader för att se hur han utvecklas. Bra egentligen, så behöver vi inte vänta tills ett-års kontrollen för att få rådgivning nästa gång.
 
Annars gick allt bra, han var glad och nöjd fast vi hade en hopplös morgon. Jon vaknade på helt fel sida halv åtta, och han skrek och vägrade morgonmysa, något jag behöver för att hållas på gott humör. När jag steg upp noterade jag att jag lämnat kläderna ute på tork på balkongen, efter nattens regnoväder var de långt ifrån torra, kan jag meddela.

måndag 18 november 2013

2,5 av 3

Det blev en lyckad stund i Helsingfors. Tyvärr var det jag ville ha från Polarn o. Pyrets cirkuskollektion slutsålt, men jag köpte istället en basic blåvit body och orange strumpor. KissKiss köpte jag från Fazers café, och dem smaskade jag på i bilen på vägen hem. Vad lägger de riktigt i den godisen som gör den så god?
 
Jag gick till Rizzo och fingrade på några Flattereds, och sedan plötsligt, har ingen aning om hur det gick till, så stod jag där och kassan med splitterny skolåda. Största delen av min tid tillbringar jag här hemma, och tiden blir mycket mer uthärdlig om man har något fint på fötterna. De är helt enkelt mina arbetsskor. Innersulan av lammull är lyxig och varm, och skorna är härligt mjuka på fötterna. Lite varma blir de, men då är det bara att ta av dem en stund.
 
Flattered
Skor, tår och en pojke.
Pentiks julkatalog kom hem idag, ni ser den på bilden, jag bläddrade och fick inspiration. Nu ska jag söka fram alla ljus vi har här hemma och laga lite mysigt.

Förresten, det är hemskt hur skenhelig jag är. Först predikar jag att man ska understöda butiker i hemstaden och sedan far jag till storstaden och shoppar loss. Jag försvarar mig med att PoP, Flattered och KissKiss inte går att få tag på här.

lördag 16 november 2013

Huvudstaden

Vi är hela familjen i bilen på väg till Helsingfors. Roger har sählymatch och jag ska besöka landets huvudstad med Jon. Jag har tre mål med besöket:

-Besöka Polarn o. Pyret ifall de har något fint kvar av cirkuskollektionen i storlek 80.

-Fingra på Flattered-inomhusballerinas designade av Blondinbella. Jag har förstått att de säljer dom i Rizzo.

-Gå till Fazers café och köpa Kiss Kiss, världens bästa godis.

Vad ska ni göra idag?

Från anklever till vispgröt

 
Igår lämnade jag restaurang Rådhuset med den där varma känslan i kroppen du bara får av skumppa, utsökt mat och trevliga diskussioner. Att få äta och prata ostört med mannen i ditt liv i två timmar, det är en lyx vi sällan unnar oss nuförtiden.
 
Förrätt förresten, vad tycker ni om det? Jag brukar sällan beställa förrätt, jag tycker det känns lite onödigt och dyrt. Men när jag tänker på saken så är förrätten oftast den vackraste rätten, så även denna gång. Men efterrätterna var nog också estetiskt tilltalande, för att inte tala om smarriga!
 

Jag hade klätt mig i min favoritklänning från Michael Kors, tog tyvärr inget helkroppsfoto. När jag ser den här bilden på mig tänker jag att det kanske vore dags att färga ögonbrynen igen (orka!). Jag har alltså ögonbryn, massor med hår t.o.m. (plockar dem aldrig) men de syns inte. Skönt med kroppsbehåring som inte syns på ben, men ögonbryn skulle vara spännande att ha.

fredag 15 november 2013

Flytthjälp

Den fina byggnaden var bibban temporärt funnits.
Vi var till biblioteket igår och kom hem med lite roligt åt mig och en hel del roligt åt Jon. Pekböckerna har fungerat som utmärkt underhållning för att hålla Jon stilla några sekunder under blöjbytet.


De svartvita djuren har varit speciellt kul att se på.
Det pågår en "kampanj" just nu på bibban. Eftersom de snart ska flytta tillbaka behöver de lite flytthjälp, du kan dra ditt strå till stacken genom att låna tio böcker. Vilken utmärkt idé, så hopihopi, iväg nu och låna lite böcker, de har stängt fr.o.m. 25.11.

Ett decennium

Idag firar jag och mannen tio år tillsammans, så ikväll är det middag på Rådhuset som gäller. Mommo och bonusmofa är barnvakt, och tanken att få äta på restaurang i lugn och ro är svindlande.
Året är 2007. Lika vackra då som nu.
Tio fina år har vi fått, tänk, mer än en tredjedel av vårt liv har vi varit tillsammans. Vi har ändrat mycket sedan vi träffades, men fortfarande finns det ingen jag hellre umgås med. Han är min vän, min partner och pappan till mitt barn. Vilken lycka att jag hittade just honom på Jump en tråkig höstkväll.
Mitt livs bästa fest.
Två idiotiska turister.

torsdag 14 november 2013

Karkkis julutmaning

Jag läste den här utmaningenKarins blogg och jag kände direkt att detta är något jag bör göra. Om vi vill ha kvar butiker i Ekenäs måste vi också handla i dem. Min plan inför julen var att handla julklappar i Berlin, men nu stryker jag ett sträck över den planen och köper istället alla julklappar i Raseborg.
 
Det ska bli intressant att se hur det går, jag kan förstås inte avslöja alla julklappar här då släkt och vänner läser, men jag ska hålla er uppdaterade gällande jakten. Frida får kanske stå för en eller annan julklapp.
 
Och så en julbild på det.
 
 
 

Fart på

Jon
Som tur söker han sig oftast till vänster, till höger blir det ett ordentligt fall ner till skräpkorgen.
I och med att Jon nu tar sig fram med fart och rullar runt som en galning har vardagen ändrat lite. Tidigare kunde vi stå vid skötbordet fast en halvtimme och mysa, men nu är det nästan livsfarligt att pyssla på där uppe. Direkt han ser något intressant ska han dit, höjdskillnader spelar absolut ingen roll i hans värld. Jag håller med nöd och näppe fast honom, är det normalt att svettas när man byter blöja?
 
Jon
Det här var ju en skojig pinne!
Imorse när jag lade honom på golvet för att gå och tvätta ansiktet tog det inte länge så hörde jag ett klinkande metalljud. Stången hade Jon tagit bort från panelgardinen och när jag kom fram jobbade han hårt med att dra ner gardinen. Roligt är det att han börjar ta sig framåt, men jag måste nog förbättra mina reflexer för att hinna med.
 
För övrigt hade vi en konstig morgon idag. Jag vaknade klockan fem och kände mig glad och utvilad, kort därefter vaknade Jon och efter lite mjölk och mys somnade han om. Jag steg upp (!), åt frukost, läste Runner's World och njöt av lugn och ro. Vad är det för människa som frivilligt stiger upp klockan fem?