Prästkullarevyn

I dagens Västis var det recension av Präskullarevyn Dags Igen! Jag har inte själv varit och sett den ännu men det blir nog av den närmaste veckan.

Extra roligt var det att de uppmärksammat min kära bror i recensionen: 

"De återkommande åldringarna i Jan Karells och Tobias Sjömans gestalter är bitvis riktigt festliga tack vare mimik och kroppsspråk."

Jan har alltid varit duktig på kroppspråk. Jag rekommenderar alla som ser honom i en pjäs att titta extra noga på hans minspel och ansiksuttryck, det är den roligaste delen av varje teater.

Internationellt

Min brudslöja (om man kan kalla en birdcage veil för slöja) anlände förra veckan från Israel. Jag beställde den från Etsy, en helt härlig sida där man kan hitta vad som helst.

Nu har jag alltså håraccessoaren från Israel, skor från USA och klänningstyg från Tyskland. Tur att mina örhängen i alla fall är köpta i Finland och av finsk design. 

Joggare vs. löpare

Facebook-sidan Run the Edge får mig att fnittra. 

Hur gör du?

Det här allt ni får av mig idag, jag ska nämligen umgås ikväll (ve och fasa).

Intervaller med LöpskaKlubben

Dagens träning blev hårda intervaller med hårda tjejer. Intervallpasset kom från Steve Moneghetti: 

4 x 90 s + 4 x 60 s + 4 x 30 s + 4 x 15 s med vila lika länge som snabba delen. Maria hade hittat detta pass och det var verkligen intensivt och roligt.

Det är mycket trevligare att springa intervaller i grupp, om man nu kan använda adjektivet trevligt för intervaller. Jag känner mig alltid lite fånig då jag springer intervaller ensam, de som möter mig måste fundera varför jag spurtar högröd i ansiktet en tid för att sedan börja gå alternativt jogga långsamt. I grupp ger jag heller inte upp lika lätt, och tävlingsinstinkten tar vid.

Totalt sprang vi lite över 10 kilometer denna tisdagkväll, nedan ser ni kartan för intervallpasset. Klicka upp för detaljer, det är kul att se hur pulsen och farten åker berg-och-dalbana. Maxpulsen för mig blev 192 och medelpulsen 167.

Dagens yoga

Dagens yoga var en perfekt kombination av stretching och muskelstyrka. Vi lekte flygplan, gungade fram och tillbaka så att det brände i magmusklerna och gjorde en supereffektiv övning som de faktiskt rekommenderade i senaste numret av Juoksija. 

Stjärnan, en tyngre variant av plankan, ser ni på bilden ovanför (fotat från tidningen). Mitt mål är att klara av den ordentligt, inte skakandes och svettandes med svajande ben som jag gjorde idag.

Japanska rötter?

Det är någonting med Esmeralda som påminner om en japansk anime-karaktär.

Det kan vara hennes kropp som får underliga proportioner på bild. 

Eller hennes stora ögon och söta ansikte.

Eller helt enkelt eftersom hon är en halvgalen katt.

Siffror

Jag älskar siffror. De är roliga att leka med och de säger en hel del. Under maratonträningen kände jag ibland att det var jobbigt att ha igång Runkeeper eller ta på pulsklockan, men nu är jag glad att jag gjorde det.

Nu har jag nämligen kunnat räkna ihop all träning jag gjort under maratonskolans gång, ända fram till maratonet.

Det blev dryga 109 timmar löpning och 981 kilometer. Lite synd är det att jag inte kom upp i 1000 kilometer, men jag får väl lov att nöja mig med detta. Min medelfart enligt dessa siffror blir 6:40 min/km. Min bästa vecka var vecka 22, då jag sprang 62,46 kilometer.

En graf som visar hur jag sprungit. Älska stapeldiagram!

What gets you up and running?

Run the Edge hade denna bild på sin FB-sida med frågan: vad motiverar dig att springa?

Kotka

Det var tyst här på bloggen under veckan, för jag har haft en hel del på gång. Jag har bland annat varit till Kotka på arbetsresa. Vi bodde på ett helt härligt hotell, Karhulan Hovi, som jag kan rekommendera varmt åt alla som reser österut. 

Högt till tak är alltid trevligt.

En idiot som fotar sig själv. Titta på bilden nere i hörnet.

Det är ingen mindre än svenska kungaparet, som övernattade här i slutet av 80-talet.

Maten var god och väldigt finsk, till frukost serverades t.ex. hemlagad yoghurt. Jag sovde som en stock i deras sköna sängar. 

Jag hann inte se så mycket av staden Kotka, men vi besökte Maretarium, ett akvarie med finska fiskar. Jag kunde konstatera att jag endast känner igen några få arter som lever i finska vatten.

Vissa fiskar är mer fula än andra. 

Skor

Andra saker som gör mig lycklig är skor. I veckan kom ett paket från USA. Vår första bröllopsgåva, mina skor för den stora dagen. Jag har suktat efter dessa Vera Wang skor länge, och de är precis så härliga jag drömde att de skulle vara.

Underbara skor! Endast 13 cm klack.

De får snällt vänta i bokhyllan tills dagen D.

Min skogarderob har även utökats med ett par stövlar. Jag kunde inte motstå dessa då jag kom över dem i Elmo Sport här i Ekenäs. Merrell och Gore-Tex, en aningen mer praktiska än ovanstående skor. 

Ett år har gått

Nu har jag varit förlovad i ett år, mycket har hänt sedan Roger frågade, men ringen glittrar lika fint fortfarande. Igår när fästmannen kom hem hade han en blombukett med sig. Det kom som en total överraskning, han brukar vara dålig på att köpa blommor. Jag går hela tiden till köket för att dofta på rosorna, rosendoft botar all nedstämdhet som hösten medför. 

Första länken

Två veckor har gått sedan jag sprang mitt första maraton i Hangö. Idag vågade jag ut och testa benen igen. Hjärnan har skrikit efter löpning, men benen har varit sega. Jag är ändå glad att jag vilade två veckor, fortfarande känns maratonet i kroppen när jag springer. 

Länken blev 8,88km på 55 minuter. Passligt lung takt medan jag lyssnade på en otroligt inspirerande podcast. 

Marathon Training Academy har intervjuat författarna till boken Running the Edge. Det var spännande att höra deras syn på löpning och hur löpningen påverkar livet. Jag rekommenderar varmt podcasten, som ni hittar på iTunes och här. Perfekt underhållning under träningspasset.

Nu måste jag bara lägga vantarna på boken. 

"Running is more than a sport. It is an identity. I am not somebody who likes to run. I am a runner. This is the difference between a pastime and a passion. I like to play golf but I am not a golfer. I like to cook but I am not a chef. I don’t like to run. I am a runner. It is part of who I am and is woven into the fabric of my personality, character, and psyche." -Adam Goucher

Spot the cat

Fotat från vårt sovrumsfönster. Ser ni Esmeralda?

Ni har alla säkert sett bilderna som snurrar på Facebook där man skall hitta katten. Jag har gjort en egen version, den är långt ifrån lika klurig men kanske det ändå tar några sekunder innan ni hittar henne. 

Idag skall jag på första länken sedan jag sprang mitt första maraton för två veckor sedan. Jag har ingen aning om vart eller hur långt jag skall springa. Tänker ta det på känn, allt jag planerar är att lyssna på en podcast som är en timme långt. På ett sätt är det befriande att inte ha ett program att följa, jag kan springa när och hur jag vill. Samtidigt behöver jag ett mål och en plan för att jag skall känna mig motiverad.

Så nu behöver jag en tävling att se framemot. Vad händer denna vintern? Något man borde anmäla sig till?

En sak i taget

Sakta men säkert börjar vi gå framåt med bröllopsbestyren. En efter en sak bockas av To-Do-listan. Det har nästan vilat en förbannelse över de stackars inbjudningarna, men de är nu så gott som redo att skickas ut. 

Imorse när jag vek rosetter och Roger klippte och klistrade kunde vi glatt konstatera att det här med ett litet bröllop inte alls är så tokigt. 

Esmeralda, som annars inte är särskilt kelig, hoppar alltid in i mitten om vi ser ut att koncentrera oss på något viktigt. Ingen skillnad om det är inbjudningar eller en tidning, dit skall hon och sjåpa sig, spinna och dregla. 

Foton

Bilder från Östersjömaraton har publicerats på arrangörens hemsida.

På vissa ser jag riktigt fräsch ut (3 km)

På andra är jag glad och nöjd (21 km)

Sedan finns det stunder då jag ville dö. (Senare)

Klicka upp den sista för att göra den större. Det är värt det, jag lovar. Ingen skulle begära ID på Alko om jag alltid såg ut sådär.

Det händer saker

Det har varit lite underlig stämning på arbetet denna vecka. Nyheter som denna skapar oro och förundran.

Jag vet inte vad jag ska tycka och tänka, jag försöker i alla fall att inte grubbla i onödan. För det mesta brukar det ändå bli bra till sist. Vi får i alla fall inte tråkigt. 

En i mängden

För första gången någonsin får jag uppleva de beryktade VR-förseningarna. Är i Karis, på väg till Åbo på ett tåg som för tillfället är 19 minuter försenat.

Äntligen får jag gnälla med alla andra. Nicka medlidande till diverse hata VR-storyn och kommentera hängivet på statusar på FB där personen blivit försenad.



Äntligen är jag med i gänget, del av Finlands befolkning. Hurra!

Hoppas bara jag hinner till mötet.

Vilken konst

Jag älskar min iPhone. Jag säger älskar fast jag vet att man inte får Älska prylar.



Det är bara en detalj som gör mig galen, att den inte går att använda med vantar eller handskar. På vintern är det inte alls kul att klä av sig bara för att ringa ett samtal.

Idag lyckades jag dock! Jag ringde till Roger med näsan. Öppnade knapplåset, sökte upp honom bland kontakterna och slog en signal, allt med näsan.

Vilka konster man lär sig då behovet är som störst.

Wow. Jag mår inte bra som har behov att blogga om sådant här.

Duktighetsbloggen

När jag tog ut mattorna för damning idag morse låg en sömndrucken man i sängen och mumlade "ska du börja städa redan?". Sedan dess har jag varit igång. Nu har vi rent och fint igen, jag fick t.o.m. golven tvättade. 

Efter städningen cyklade jag till simhallen, tog mig en simtur och cyklade hem igen. Jag har haft lite träningsabstinens den här veckan och det var skönt att komma ut och röra på sig lite. Väntar med löpningen ännu en vecka, så att musklerna får ordentlig med tid att återhämta sig. 

Det var ett bra pass, plaskade omkring enligt följande:

-1000 meter simning (ca 30 min)

-15 minuter vattenlöpning (tråkigt men tungt)

-700 meter simning (ca 20 min)

Totalt alltså 1,7 km plus lite vattenlöpning. Nu är jag hungrig som en varg. Medan jag väntar på att maten blir färdig (jag kan ju inte göra allt här i hemmet) har jag ordnat upp foton på datorn. 

Nu känns det som om jag kan sluta vara duktig. Det här räcker för en dag, kanske t.o.m. för hela veckan.

Mental förberedelse

Om förra lördagen var en utmaning kan jag berätta att även denna lördag för en utmaning med sig. Jag och Roger ska vakta två underbara barn i åldern 5-7. Vi börjar dagen med att fara till HopLop där de förhoppningsvis gör sig av med all energi. Sedan blir det mat, kanske lite lek och varför inte Rio, Cars eller någon annan härlig barnfilm?

Rogers kommentar: det är bra övning inför framtiden... Iik!

Honeymoon

Har jag berättat att vi valde att åka till Mauritius på bröllopsresa? Det blir fem dagar av detta: 

Följt av fem dagar här:

Allt All Inclusive, givetvis. Behöver jag säga att jag längtar till mars?

Vitt, Nött & Lantligt

Linda har börjat blogga, Vitt, Nött & Lantligt heter bloggen som jag tycker alla ska ta sig en titt på. Linda fixar gamla möbler och pysslar med allt möjligt i inredningsväg. Hon är sådär duktig som jag själv önskar att jag vore.

Dagen efter dagen efter

Både benen och hjärnan känns mycket bättre idag. Igår var jag så otroligt trött och hängig, orkade inte med någonting. På jobbet har jag fått berätta om min maratonupplevelse för alla som orkat höra, även ibland för sådana som inte orkar. Jag tycker lite synd om henne jag delar rum med, hon får höra samma storyn tio gånger om. 

Efter arbetet var jag på poweryoga, jag for dit med öppet sinne, beredd att vila vid behov. Det gick bättre än förväntat, det var skönt att arbeta med musklerna och sträcka på dem. Nu känner jag mig nästan normal igen. Jag skulle t.o.m. vilja fara ut på länk, men det är säkert bäst att vänta åtminstone denna vecka.

Sådär småningom börjar tankar om nästa utmaning gro fram. Lidingöloppet, Stockholm Maraton, Helsingfors dito, det finns så många olika lopp att välja mellan. Hur ska man kunna välja?

Östersjömaraton

Jag berättar om mina bedrifter på Maratonbloggen. Fy fan så tungt det var. Alla pratar om väggen men det är omöjligt att förstå hur jobbigt det faktiskt är.

Idag känns det som om jag skulle ha baksmälla. Jag har druckit litervis och på eftermiddagen fick jag ta en liten tupplur för att orka. En medelpuls på 181 slag/minut i 4 timmar och 14 minuter tar på.

Före loppet, laddad och tänd.

Efter, trött och sliten, men också yr, glad och litet illamående.

Kolla in maratonbloggen för mera känslor och bilder.

4:14:15!

En tredje plats och pokal fick jag. Nu är jag trött, glad och såsig i huvdet. Berättar mera senare.

Östersjömaraton

Kan inte klockan slå tolv snart? Jag vill bara komma iväg, yrar omkring här hemma och försöker tvinga sekundvisaren framåt med min vilja. Det går inte så bra. En timme kvar tills vi startar mot Hangö.

För den som vill följa med hur det går kan ni kolla in arrangörens hemsida och klicka på resultat. Jag försöker uppdatera bloggen så snart jag har kommit i mål. Om allt går väl borde det vara ungefär kvar över fyra.