Släktingar

Vi har haft "svenskarna" här på besök i två dagar. Det är alltså min moster (som flyttade till Stockholm för x antal år sedan) och hennes barn och barnbarn som går under namnet svenskarna. Igen en gång slogs jag över hur mycket roligare det är med släktingar nu när jag har barn. Det är kul att se om de liknar på varandra och att jämföra upplevelser.

 

Jag hoppas att Jon ska få många fina kusiner och småkusiner som han kan leka med under sin uppväxt. Det här är alltså ett meddelande till alla mina syskon, skynda på med att skaffa barn! (Fast nu slog det mig att en sådan uppmaning är totalt politiskt inkorrekt, jag ber om ursäkt. Känsliga läsare får tänka på väldoftande rosor istället för att fokusera på föregående.)

 

Det blev två restaurangbesök under dessa dagar. Jon betedde sig exemplariskt, han börjar bli vaner, som man säger i västnyland.
 

Åhå! Min man börjar få rynkor runt ögonen. Det tar på att vara småbarnsförälder, eller är det för att han tappat bort sina solglasögon?

Mycket god laxsallad på Rådhuset. 10 poäng.