Andra turen

Idag vågade jag mig ut på en länk igen. Kroppen var öm efter gårdagens styrketräningspass, men vad är bättre än lite cardio för att bota muskelvärk?

Glada ben och skor före turen.

När jag stod ute på gården och väntade på att pulsklockan skulle hitta sina GPS-signaler spritte det i mig av glädje. Jag skulle få springa igen! Marilyn Manson hejade på mig i öronen och jag höll telefonen hårt i handen, ifall en viss pojke skulle bli hungrig där hemma. Planen var att gå 4 minuter, springa 6 minuter, gå igen 4 minuter osv. Jag skulle börja med att gå, värma upp lite, tänkte jag. Men Marilyn Manson skrek Fight! Fight! och jag kunde inte gå, så jag sprang iväg.

Sprang i Galoppskogen, var jag lärt mig älska löpningen

Med ett stort leende på läpparna for jag fram. Benen kändes lika lätta som tidigare och jag njöt. Sprang åtta minuter och inte sex som jag skulle, men jag tänkte att jag skiter i alla minutrar och bara springer när det känns så bra. De övriga varven kunde jag hålla band på mig och höll mig till sex minuter löpning. Det kändes bra hela vägen, men nu kan jag berätta att jag har ganska möra ben. 6,73 kilometer och 49 minuter blev det totalt.

Selfie i dörrfönstret till trappuppgången

När jag kom hem lagade mannen i mitt liv ugnsforell med nypotatis, jättegott!

Mätt och lycklig blir man av detta